Att ha livet som sitt jobb + Nya planer - aktiv semester i grupp

 
 
 Hej hej!

Sofia här som skriver...
Jag tänkte skriva ett litet annorlunda inlägg…ett lite mer personligt inlägg om min vardag och min kanske lite annorlunda livsstil… om konsten att leva varje dag och göra något bra…förena jobb, intressen med ett aktivt liv.  Att helt enkelt att ha livet som sitt jobb.
Jag kommer även skriva om våra nya planer för nästa säsong 😊

Jag tror ju verkligen på iden att ha livet som sitt jobb..leva varje dag..med allt vad det innebär. Det är många som lever precis tvärt om. Dom jobbar för sitt liv. Det är allt för många som lider av stress, går in i väggen, har jobb de inte gillar, lever för helgen/ semestern eller helt enkelt inte njuter och tar till vara på varje dag. Det är dock mycket lättare sagt än gjort. Jag är ingen expert. men jag lovar att jag gör vad jag kan för att njuta av varje dag och fylla den med saker som jag tyckerär viktiga.

Njut av varjde dag....
Havet ger mig alltid energi...precis som vackra solnedgångar..
 En dag på Maldiverna..

En sak som är otroligt viktigt för mig och som är en stor del av mitt liv....det är träning och att vara aktiv i vardagen. Men att få in träning och aktiva inslag i vardagen kan vara svårt för många. Träning blir ofta något jobbigt…tråkigt..något som framkallar ångest. ..ett onödigt ont. Något som bara måste överstökas.

Genom åren har jag fått stämpeln bland vänner och familj att vara lite ”galen”, lite hyperaktiv, att när jag är närvarande så blir det inte mycket vila.  Jag har en tendens att bli lite rastlös... vill ofta göra grejer och är nog I mångas ögon lite överaktiv, man kan väl med andra ord säga att jag har väldigt mycket energi. Det kanske låter som att jag lider av något jobbigt..eller att jag är en stressad person...men för mig är det bara positivt. Jag gillar känslan av att känna sig stark och fylld med energi.

Galen? Jag?

Det svänger...
 Skulle bara kolla om det gick att klättra ner för vattenfallet..

Det spelar ingen roll var i världen jag befinner mig, jag tar träningen med mig vart jag än är. Jag är ingen professionell idrottare eller fanatiker på något sätt, utan jag har bara träning och aktiva inslag som ett av de naturligaste inslagen i min vardag.
Min dag börjar oftast med 1-2h power walk som följs av andra aktiviteter under dagens gång beroende var i världen jag befinner mig eller min dagsform.
Jag har exempelvis  hunnit med en del lopp genom åren som exempelvis Maraton och Rallarvägsloppet i Norge...jag har cyklat en hel del, dansat, kör diverse gruppträning, Power Walks , vattenskidor , simning eller intervallträning för att nämna några.

 Trappträning med den bästa..
 Lite löpning på stranden..
 Salsa på klubb räknas faktiskt som träning ;)
 
Morsan på spinning..
 Lite vandring i Skauune
 På den tiden då man va med i en dansgrupp...(show på Malmöfestivalen)
 Vattenskidor på Åland..
 Cykeltur på Finse i Norge..

Många tror antagligen att jag är en strikt hysterisk hälsomänniska eftersom jag även tänker en hel del på vad jag äter och inte äter... men dom som känner mig vet mycket bättre än så. Jag är den som oftast kommer till festen först och förmodligen lämnar festen som siste man. Jag älskar vin och god mat, dansa natten lång och umgås med mina vänner. Jag skulle säga att jag är en livsnjutare som försöker hålla en bra balans i livet... inte för mycket av något. 

Jag är lyckligt lottad som fått förmågan att hantera balansen väldigt bra…dvs att få in träning och aktivitet i min vardag utan ångest samtidigt som jag har  %#&”¤%& KUL :D
Ett av mina motton är att dagen innan aldrig får påverka dagen efter ( i den mån det går)  Balans mellan nytta och nöje!

 Lite fest med mina brudar..
Sommarfest på kontoret..
 

 AKTIV SEMESTER I GRUPP – NYA PLANER

Nu har vi lite nya paner för nästa säsong...
Våra resor på Travelresearch har alltid haft mycket fokus på natur och aktiviteter där vi till största del använder oss av naturen som hjälpmedel. Vi kommer att fortsätta i exakt samma stil men där skillnaden är att vi vill integrera min aktiva vardag med våra resor på ett nytt sätt. Aktiva resor till Sri Lanka i grupp där jag är reseledaren / aktivitetsledaren och frontfigur. Att ha min bas i Sverige men att samtidigt resa, träna och motivera andra människor att ta del av min livsstil. Att dessutom ta vara på mina kompetenser och erfarenheter jag skaffat genom åren. ( självklart fortsätter vi även med våra skräddarsydda individuella resor som vanligt).

Våra aktiva gruppresor ska förena människor som gillar att vara aktiva på sin semester och samtidigt inspirera människor att på ett naturligt sätt integrera träning och välmående i vardagen. Inte bara på semestern 1 gång om året.. utan dagligen eller i alla fall kontinuerligt i vardagen. Träning ska vara kul och naturligt! Den behöver inte vara hysterisk och superjobbig. 
 
 

Första resan kommer alltså att gå till Sri Lanka. Det landet jag känner bäst och det landet som har en sådan diversitet och blandad natur som jag aldrig upplevt någon annanstans och som jag tror kommer kunna skapa den variation i resan som vi är ute efter. Tanken är att varje dag ska innehålla minst en fysisk aktivitet. Det kan vara allt från en jogg på stranden i soluppgången, en vacker vandring i bergen bland vattenfall eller rafting nerför en av landets häftigaste floder.
Resan ska bygga på gruppdynamik och gemenskap, trevliga, middagar och fester, allt sådant som skapar minnen för livet och som ska inspirera till ett mer aktivt liv.

 Vattenfall i Knuckles Range
 
Den vackra södern..

Jag har alltid tyckt att träning i grupp med andra är så mycket mer motiverande än att träna själv. Att tillsammans med andra uppnå nya mål eller känna total utmattning. Att springa i mål efter ett långt lopp tillsammans med andra kan få en att känna sig som en stjärna, eller att stå på ett danspass och svettas tillsammans till rytmerna av nån cool ny låt ger en mer energi än vad man kan föreställa sig. Du ska efter resan komma hem med mer energi än innan du åkte. Jag har efter åren i Sri Lanka dessutom skaffat mig ett stort kontaktnät över hela landet som gett mig många olika ingångar och möjligheter. Med hjälp av dessa kontakter kan jag med enkla medel bjuda in diverse gästtränare, ordna med specialaktiviteter samt komma med olika överraskningar under resans gång.

Resan ska självklart inte endast gå ut på träning och fysisk aktivitet. Tanken är att vi en av dagarna intar huvudstaden Colombo där jag i täten visar de senaste uteställena och barerna ( för de som vill) . Om resan infaller avslutningsvis på en helg kommer vi att besöka stadens (eller kanske världens) bästa champagne brunch på ett 5* hotell som innehåller allt du kan tänka dig. Den perfekta avslutningen på resan!

 Champangebrunch på Cinnamon Grand..

Detta är våra senaste planer och det som ska få allt att rulla på. Det är viktigt att tänka framåt, göra förändringar och utveckla tankar och ideer. Detta känns som ett väldigt naturligt steg på Travelresearch resa men framför allt för mig själv. Jag känner mig väldigt motiverad och taggad för att få detta till verklighet.

Vi kommer att gå ut med fasta datum under vintern/ våren för våra avgångar där det är först till kvarn som gäller. Så håll ögonen öppna 😊

 
 
Travelresearch - aktiva resor - familjebusiness - gruppresor - livet som jobb - med livet som affärsidé

Förberedelser för "Expedition Maldiverna"....Muslimskt brölopp..Internationella kvinnoveckan event... och lite tankar

 
Hej!
Nu är det Sofia som skriver igen...
Veckorna rullar på...efter våran lite tuffa tid har allt gått tillbaka till det normala igen..alla mår bra och vi kör på med våra vanliga rutiner....träning på stranden på morgnarna ...frukost på balkongen ..följt av jobb..sedan lite olika aktiviteter på eftermiddagarna/kvällarna...vi kan inte klaga :)
 
Enda skillanden är nog att vi alla tre.. efter sjukdomar och sjukhusvistelse.. har fått oss en rejäl tankeställare.... Nu gick allt som tur var bra med oss och det var aldrig något  kritiskt läge...men man hinner ändå tänka på allt som kunde ha gått fel...hur snabbt livet kan ändras om man inte är försiktig...Livet är skört var i världen man än befinner sig....men vi tror att man kanske måste bli bättre på att eliminera risker där man lever just nu.
 
Vi har ändrat lite hur vi lever här i Sri Lanka för att minska riskerna för olycker och annat skit...exempelvis åker vi numera taxibilar (uber...som enkelt beställs genom en app på mob) istället för att alltid ta tuk tuk som inte är det säkraste färdsättet i landet. Självklart åker vi fortfarande tuk...det är både kul och bekvämt...men åker man så ofta som vi gör ökar det risken att det någon gång händer något...
Ibland tror jag faktiskt det är bra att det händer lite "dåliga" saker i livet...så man inser hur bra man har det.
 
 
En bättre dag på stranden...
 Mount Lavinia Beach...home..
 
Jag har varit på lite olika trevligheter den senaste veckorna...först var jag hemma hos min vän Nitesh på lite drinkkväll i hans väldigt fina hus...snacks i alla dess former och vin och drinkar i överflöd... mycket trevlig kväll!
Därefter var det dags för den internationella kvinnodagen som skulle firas på Galle Face Hotel i Colombo.. Ett fint event med flera hundra gäster. Pengarna gick till välgörenhet och kvällen var späckad med tal av Sri Lankas starka kvinnliga förebilder...manlig modevisning av män från Colombos näringsliv...samt en god 3 rätters middag. En bättre tisdagkväll med andra ord. 
 
Hemma hos Nitech..
 Dax för foto...
 Introduktion av eventet..
 Trevlig middag..med trevligt sällskap..Nitesh i mitten..
 Vackra Sofia från Mexico och Pauline som är lika fin som alltid...
 
I fredags skulle jag träffa min vän Davina på Mount Lavinia Hotel. Hon bad mig följa med på något "event"..jag hörde inte exakt vad hon sa i telefonen..det var något med ett bord..i ball- room...(det lät ju bra tyckte jag) och om det var tråkigt kunde vi alltid gå till konserten som var ute på terassen på hotellet. Jag klädde mig för utgång...man vet ju aldrig var en kväll i Colombo slutar. Glittrig ..relativt kort kjol..och en svart,.,relativt kort top till blev kvällens outfit..
 
När jag träffade tjejerna utanför hotellet slogs jag direkt av hur uppklädda dom var. Davina hade näst intill på sig en sari...glittrig..långklänning...jag kände redan hur paniken steg och frågade snabbt vart vi skulle egentligen?       " Darling..its a wedding"  Jag fick nu VERKLIGEN panik! VA??? bröllop? det hade jag absolut inte hört i telefonen när vi pratade tidigare på eftermiddagen..inte nog med det...det var ett muslimskt bröllop där ALLA kvinnor var HELT täckta! %"#%%%#&,...jag svor tyst för mig själv varför jag alltid ska hamna i såna här extremt konstiga obehagliga situationer..det är andra bröllopet på 2 månader som jag crashar!  Men Det var bara att le..se glad ut..låtsas som att jag verkligen hade planerat min outfit efter denna "function" och gå in...Jag ville bara sjunka genom golvet...
 
Vi åt snabbt...(hade faktiskt rätt trevligt oxå) med tjejerna)  jag gömde mig till hälften under bordsduken och reste mig endast upp när min kära vän tvingade mig att följa med henne upp på podiet för att fotas med brudparet! Herregud! Vad måste inte alla i rummet ha tänkt??? vad gör denna blondin i nästan oexisterande kläder på ett muslimskt bröllopp....ingen sa något i allafall....men dom måste ha tänkt! Vi gick därifrån direkt efter till min lättnad! Kvällen fortsatte på stan....
 
Bröllopet på Mount Lavinia Hotel...fint ska det tydligen vara...
 
Igår blev det brunch som vanligt..förutom att det var Poya..dvs ingen alkohol...vilket betydde ingen champange för min del..suck! Men det visade sig vara väldigt bra att det blev en torr brunch...eftermiddagen blev desto blötare.
Vi gick ner till stranden för att ta några soltimmar och möjligtvis en drink innan vi gick hem (cocktails går tydligen att beställa på vissa ställen..trots Poya) Där träffade vi ingen mindre än Dhiren...min vän sedan något år tillbaka och "rockstar of Colombo"...med andra ord en ritkigt partykille..dom satt några stycken och festade till det riktigt ordentligt...och vi hamnade såklart mitt upp i allt...som sagt...tur att vi tog en lugn brunch! 
 
Det blev en mycket trevlig eftermiddag/kväll! Mina föräldrar får stå ut med mycket haha!
 
Solnedgång i mycket trevligt sällskap...
 
Nu sitter vi och förbereder oss på nästa äventyr..."Expedition Maldiverna". Vi har länge haft lite planer på att öppna upp en ny destination...och Maldiverna har självklart varit först på listan eftersom det är många som kombinerar Sri Lanka och Maldiverna samt att det endast ligger någon timme från Colombo..vi har nu lyckats komma i kontakt med ett reseföretag på Male som har ordnat en inspektionsresa till paradiset för oss i 6 dagar och 5 nätter där vi ska besöka 5 olika öar och resorts (riktiga paradisöar).
Priset är helt oslagbart..denna resa skulle i vanliga fall varit i en priskategori som vi inte riktigt hanterar....vi är ju vana att bo ganska basic när vi reser för att kunna lägga pengarna på upplevelser, mat mmt! Men nu är det lyx rakt igenom...4-5* resorts med alla bekvämligheter man kan tänka sig.."speed boats" och "sea plane" kommer att ta oss mellan de olika öarna..
 
En bild från förra årets resa till Maldiverna..
 
Våran ide bakom Travelresearch har alltid varit att vi ska gå alla stigar och uppleva det som våra gäster kommer att uppleva...det blir samma sak med Maldiverna...vi kan inte arrangera och sälja resor till något som vi inte vet vad det handlar om...Vi måste ha full koll!
 
Det är detta jag älskar med vårt jobb! Ingen dag är den andra lik...kanske att vi inte blir miljonärer på det vi gör..(i pengar) men vi har en livsstil som vi inte skulle byta bort för allt i världen..samt att vi får betalt i andra saker...exempelvis nästan en gratisresa till Maldiverna...hotellnätter på fina hotell som vi sedan skickar gäster till osv....man måste lägga ihop allt man får hela tiden..och det man får uppleva.. för att uppskatta det man faktiskt har! Jag föredrar att få en viss del av min lön i upplevelser...och det tror jag hela Tralvelresearch håller med om!
 
Så i morgon bitti bär det alltså av till ett annat paradis...och vi är mycket förväntansfulla. Planet går 05.30 i morgonbitti...men vi måste vara där ca 4 timmar innan avresa vilket känns lite onödigt...men "better be safe than sorry" Först ska vi även till Flamingo house på middag. En av våra vänner som vi träffade på stranden igår ska ha middag för sin pappa som fyller år. Det är även dom som äger restaurangen...kan bli trevligt :)
Vi hörs efter expeditionen!
Hej så länge!
 
 
 
 
Expedition - Maldiverna - entreprenörskap - familje-trip - familjebusiness - familjeliv

Lite omtunmalde veckor med sjukhusvistelse och inbrott...

Hej hej!
 
Colombo swimmingclub
 
Vi kan inte påstå att de senaste 2-3 veckorna varit de minsta kul....vi har slitits lite mellan hopp och förtvivlan och har faktiskt lust att bara radera dessa veckor ur vår kalender. Vi kan ändå konstatera att det ibland är bra att ha lite motgångar så att man blir påmind hur bra man faktiskt har det och hur vikitgt det är med god hälsa. Blir man sjuk...är inget kul...och inget är värt..man kan inte göra ett skit helt enkelt..
 
Vi har under en lång period haft det så ofattbart bra och levt ett liv som vi bara kunde drömma om för några år sedan...och vi har många gånger nypt oss i armen för att se om vi kanske vaknar upp någon annanstans istället för i detta fantastiska paradis. Men som sagt...det är det där med hälsan...har man inte den spelar det ingen roll var i världen man befinner sig...sjukhus är ingen munter plats oavsett land...och ibland ska det tydligen drabba en själv..
 
 Solnedgång på Mount Lavinia beach..
 
Allt detta började söndagen för nästan 3 veckor sedan under våran obligatoriska brunch på Cinnamon Grand. Pappa drack ovanligt lite öl och började känna sig lite risig efter några timmar. Han följde inte med oss andra hem till vår vän Simon där söndags- champangen fortsatte nästan till midnatt... men kul hade vi..
 
Vi kom hem till en medtagen pappa med hög feber och ont i kroppen. Kommande dagar var han rätt sjuk...men såklart visar inte Lars Englund några speciella tendenser till sjukdom...aptiten var som borta..men han var med samtliga dagar till middag trots att han knappt fick ner någon mat. att visa sig svag är inte Mr Englunds grej...'
 
Brunch med Simon & Pauline
Simon...
 
Dagarna gick och pappa kände sig något bättre...febern gick ner och han började leva lite mer som vanligt. Precis i denna veva när vi trodde att sjukdagarna var över blev jag (Sofia) sjuk. Natten på alla hjärtans dag fick jag hög feber och ont överallt. Vi troddet självklart att det var samma skit som pappa haft...någon form av influensa som går i familjen. Jag som är pappas dotter agerar lite på samma sätt som min kära far genom att vägra inse att man är sjuk och att man kanske bör vila...jag drog iväg på en guidad "city tur" med våra gäster dagen efter (det var plannerat sedan länge och det kändes inte bra att ställa in).
 
Med hög feber och X antal värktabletter i kroppen drog jag och mamma iväg på eftermiddagen till Colombo. Vi kom hem på kvällen helt slut efter trafikkaos och många varma timmar (det var en riktigt lyckad tur med nöjda gäster efter deras fantastiska rundresa). Mindre lyckat va mitt allmäna tillstånd...
 
Tapas på 41 Sugar med våra gäster..
 
Jag blev då ännu sämre och fick ta några dagar i sängen. När söndagen kom igen och jag inte var det minsta bättre...snanare tvärt om....kom vår partner förbi och tittade till mig när de andra var på brunch...
Han tvingade med mig till läkaren som tog prover ...( jag hade aldrig gått dit frivilligt)
 
Jag åkte hem och inväntade svar....läkaren ringde efter några timmar och sa att jag var tvungen att komma tillbaka...mitt blodvärde var väldigt lågt och jag hade fått Dengue feber. Dom la in mig direkt! Rullstol upp till rummet....herregud ..jag kände mig helt invalid....Jag tänkte genast att sånt här skit har vi inte tid med...vi har ju massor med saker att göra-..planera..gäster som kommer osv....samtidigt mådde jag fruktansvärt dåligt...så jag fick minsann ligga där jag låg. Jag fick inte röra mig en mm...knappt gå på toaletten. Tydligen blir man väldigt känslig när blodvärdet går ner...och det är vikitgt att man ligger stilla...hmm det hade jag lixom inte gjort den senaste tiden när jag varit sjuk där hemma...
 
På sjukhuset...försöker hålla modet uppe..
 
Jag har faktiskt lärt mig ett och annat av denna sjukvistelse...att man faktiskt inte är helt odödlig...vilket jag tror ibland att jag är...
Sjukhuset var helt fantastiskt...eget rum...egen tv..toalett...wifi...full service var 10e min (vilket i längden blev smått irriterande) dessa sjukskötersom kommunicerar inte med varandra ..och dom kommer in 48 000 grr/ dag av olika anledningar och med olika arbetsuppgifter. Maten valdes från en meny ... jag kan inte påstå att det var gourmet...men mat fick man regelbundet...fika..te...soppa...synd bara att man inte fick ner någonting överhuvudtaget.. Dropp sattes in....Jag fick stanna på sjukhuset i 3 nätter och 4 dagar...tills mina värden blev så pass stabila att jag fick åka hem ( det kröp i kroppen). Samma dag som jag kom hem insjuknade mamma. Vi trodde inte att det var sant....och det var inte alls vad någon kände för....det hade redan varit jobbigt som det var..
Hon började på exakt samma sätt med feber och ont i huvudet...hon tog prover direkt och man konstaterade Dengue feber för hennes del också. Pappa tog ett antikropps- test..och det visade sig att även han haft samma sjukdom..men att han hade klarat sig på egen hand...
 
Mamma lades in morgonen efter. Hon blev utskriven så sent som i förrgår..8 dagar senare. Hennes blodvärde gick ner till samma nivå som min..trots att hon legat stilla sedan hon insjuknade ( det gjorde ju inte direkt vi andra). Så hela familjen drabbades. Inga roliga dagar när vi inte haft någon aning om hur det skulle utveckla sig....det finns ingen direkt medicin mot detta virus utan det är bara att vara stilla...dricka mängder med vätska och hoppas på att det vänder. Det gör det i de flesta fall....är man normalt frisk och stark är det inga problem...även om det det är obehagligt....Vi är ändå väldigt imponerade av sjukhusen i denna stad....det var som att bo på hotell i några dagar.
 
Dropp..dropp..dropp...
 
Vi vill inte på något sätt framställa Colombo eller Sri Lanka som någon farlig plats med massa sjukdomar och skit.....tvärt om. ..jag har varit i landet i över 4 år utan att drabbas av någon sjukdom överhuvudtaget. Denna sjukdom finns i de flesta tropiska länder...drabbar sällan turister....utan människor som bor i landet...reser mycket och som tar lite risker i mellanåt. Vi passar ganska bra in på denna målgrupp :) Vi har rest mycket den senaste perioden...vistats i olika områden och inte varit speciellt försiktiga med myggspray och liknande...Vi fick oss alla en tankeställare...och vi kommer att tänka på hur vi lever i fortsättningen. 
 
Samtidigt i denna röra drabbades vi av ytterligare en incident. Vi blev bestulna på pengar i vår egen lägenhet..inte så mycket pengar.,,,men sjukt irriterande. Vi vet fortfarande inte exakt hur detta har gått till ..det har varit flera vänder till polisen...men det är inte mycket som går att göra
Vi var inte berädda på detta då detta är ett land som normalt inte har hög kriminalitet..men det drabbade oss...och vi känner just nu att allt skit händer på samma gång! Kanske lika bra! Nu kan det bara bli bättre! 
 
Under några av dessa dagar var lärarna från Bergtorpsskolan på besök i Mount Lavinia. Dålig timing på ett sätt när mamma låg på sjukhus....men samtidigt fick vi andra lite annat att tänka på! Deras vistelse och möte med den andra skolan i Kurunegala hade tydligen varit en succee och alla var mycket glada och nöjda. Det känns otroligt bra att projektet kommer få en fortsättning...
Pappa sådde ett litet frö för många år sedan tillsammans med Sandra från Selyn som nu har resulterat i allt detta! Det borde han få lite cred för tycker jag! 
Vi hade fina timmar på stranden med drinkar, solnedgång och god middag!
 
Gänget från Bergtorp..
 
Jag och pappa lyckades även ha ytterligare lite trevligt under dessa veckor av sjukhus och sjukdommar. I lördags morse blev vi medbjudna av vår vän Suren Abbas att åka hans jetski från Bolgoda Lake till Mount Lavinia Beach där vi bor. (vi blev ett gäng galningar på värsting- maskiner som drog iväg tidigt i soluppgången) Det var en helt magisk morgon med mycket sol, fart och adrenalin. Läkare hade kanske avrått oss denna aktivitet med tanke på vår sjukdom,..men vi kände oss riktigt starka och "fit for fight"! Kul hade vi!
 
Vi stannade mitt på havet och badade innan vi dundrade vidare. Jag har fortfarande träningsvärk! Ni kan ju föröka hålla er kvar bakom pappa när han kör skoter ;) 
 
Fantastisk morgon i Bologoda..
 Redo..
 På G
 En liten selfie på sjön..
 Skotrarna parkerade vi på stranden medan vi åt frukost..
 Bad mitt ute i havet...stolparna är ett gamalt vrak som blivit ett populärt dykmål..
 
Nu är vi alla hemma tillsammans för första gången på nästan 3 veckor vilket känns superbra...vi ser tillbaka på tiden som lärorik på många sätt,,men vi vill helst bara glömma dessa veckor...vända blad och köra vidare! Vi har mycket på gång..
Maldiverna resan kommer allt närmare..och så fort vi är helt återställda ska vi börja planera våran sista månad här på allvar! Som sagt är det ibland viktigt att man ibland vaknar upp och inser hur bra man faktiskt har det!
 
 
Hej så länge!
 
 
 
 
 
3