Familjen är äntligen samlad...vårens alla besök och äventyr i Kalpitya..

Efter x antal månader är äntligen hela familjen Englund på plats, Helena och Lasse har varit här i ca 4 månader och Sofia i över 8 så det är på tiden att familjen är complete. Innan Pelle plutt kom har vi haft en del besök från Svedalas olika hörn..Det började med Princess Vanilla af Malmoe efter jul...därefter kusinbarn Tilde med pojkvän Jonas...Rosita har varit här några veckor och deltagit i Colombo nightlife samt att vi även hade en kväll med kusinen Anna och hennes pojkvän Fabian. De spenderade  en tid nere på sydkusten och avslutade med en helkväll på Moun Lavinia beach med oss. Att man ska behöva åka till andra sidan jorden för att träffa släkten ;) En mycket trevlig kväll med prat och skratt. 
Vi får inte heller glömma våra globetrotters Jessica och Björn som kom på besök under sin genomresa i Sri Lanka! Jättekul att få höra om deras galna upplevelser..  
 

Soluppgång i Kalpitya.. 
Anna och Fabian med resten ...

Princess vanilla i egen hög person 

Wifi.. Rosita! På Sky Lounge! 
Pelle P.. På Ozo..
Björn och Jessica.. 

För ca en vecka sedan i samband med att lillebror, den avsaknade sonen, kom hit anlände även familjen Hemgren till Sri Lanka ( Anders och Rene). Första natten sov vi alla i vår lilla lägenhet, det såg ut som en mindre jordbävning ägt rum, allt låg överallt. 
Första middagen med Lasses tonfisk och vitlöksräkor..

Sofia tog på sig taxirollen och åkte mitt i natten och hämtade Pelle på flygplatsen. Vi kom hem i lagom tid till att vår Van och chaufför hämtade upp oss för vårt väntade äventyr till Kalpitya. Vi var ju där för några månader sedan och rekade området och lite hotell, så vi passade på att åka tillbaka. 06.00 var vi på vägen och styrde norrut. Efter någon timme började några i sällskapet gnälla om knorrande magar så vi stannade i första bästa hål i väggen. Vi beställde några rottis och te. Inte mycket stämde med vår beställning, vi beställde 5 te  varar 4 utan mjölk och 1 med mjölk. Dom kom tillbaka med 6 koppar te och alla med mjölk?? Ehhh ja...det är Sri Lanka! Man kan ju bara skratta åt det... dom hade nog dessutom aldrig sett några turister i hela sitt liv. Dessa rottis var lite i överkanden starka. Alla svettades och Pelle och Anders drabbades av akut hicka. Aja lite mer mätta åkte vi vidare. 
Anders är redo för lite adventure

På väg..
Akut hicka och lite ont i magen efter lite mycket chili så här på morgonkvisten.. 

Innan lunch var vi incheckade och klara för stranden. Vi käkade först och sedan tog vi en prommis. Eftermiddagen spenderades med lite poolhäng i poolen som typ var varmare än luften, då kan  ni tänka er hur varmt det var. Vi gick tidigt i säng då vi skulle upp på ett safari morgonen efter. 
Far och son.. 

 
 

 
05.40 hade Rene beställt morgonkaffet ( hon har en liten förkärlek till kaffe som vi märkte under dessa dagar) och som tur var stod kaffet klart när vi kom till restaurangen. 06.00 bar det av mot Wilpattu nationalpark. Vi åkte de 40 min till parken i båt mellan laguner och små öar. En fantastiskt vacker tur i soluppgången. Lite magiskt nästan. Rene frös och resten av gänget njöt av "kylan" som säkert var en temp på 26 grader. Vi kom fram till slutdestinationen och möttes av vår Jeep som skulle ta oss till själva ingången till parken. Vi var inställda på att få se diverse djur som leoparder, elefanter och krokodiler, men till vår besvikelse såg vi bara några apor, fåglar och rådjur som vi lixom har hemma i vår trädgård i Sverige haha, varaner och några vildsvin. Men det gjorde inte så mycket då naturen är så vacker och vi var dessutom nästan ensamma i parken. Antingen besöker man de parker i Sri Lanka där det är garanerat att man ser fler djur, men då delar man dessutom upplevelsen med ca 50 andra jeepar som kör samma rutt. Nu såg vi inte så mycket djur, men vi var helt ensamma.
 
Morgonstund har.. Kaffe 😀
Soluppgång från båten...
 
Från Jeepen..
 Rådjur...
 
 Leopardspår...den va ju nära i alla fall...
Bästa svängen .... 

Eftermiddagen spenderades även den i poolen. Familjen Englund passade även på att göra ett hotellbesök inte allt för långt bort. Vi fick ny info om att man faktiskt kan hyra häst här på Sri Lanka och se landet från hästryggen. Det ska absolut undersökas mer nogrannt och kommer helt säkert finnas med i våra reseerbjudanden till sommaren. Ett coolt inslag på semestern!
 
På vägen hem stannade vi till i Negombo och käkade lite lunch innan vi intog huvudstaden igen. Pelle och Sofia förberedde sig för Colombo Night Race tilsammans med Rosita. (Rosita, Pelle och Sofia bodde tillsammans i några månader i deras gamla lägemhet). Det blev en härlig reunion. 
På söndagen avslutade vi vår tid med Hemgrenarna med vår favoritbrunch på Cinnamon Grand. Det intogs med "all you can drink" bubbel och Lion Lager. Det kan ju bara sluta på ett sätt...
Med något lättare huvuden och tyngre magar intog vi Colombos gator för lite shopping. Det var allt från klänningar till hattar och skor. Anders och pappa Lasse var verkligen i gasen. 
Därefter såg vi solnedgången från Ozo Hotel (on 14) tillsammans med några Espresso Martinis och annan dricka. Kvällen avslutades där resan började på Englundarnas balkong med lite vin, frågesport och snacks. Mat kom aldrig på fråga efter dagens brunch. 
 
I väntan på brunchen..

Alla glada 😉

Notera kycklingen ...

Efter lite champagne så..


Till och med mamma handlade..

Espresso Martini + Rene.. 

Frukost i nyinhandlad sarong.. Vilka Tarzans 😉
 
Hemgrens har nu intagit Mirissa beach i syd och vi andra sitter för tillfället på Mount Lavinia hotel och har frukostmöte efter en god frukost buffe. Det är vaaaaarmt!!! Nu blir det jobb och stranden..
Hörs! 
Frukost.. 
Koncentrerat.. 

 
 
 
 
Colombo - Hiking - Kalpitya - Sri Lanka - Travelresearch - brunch - kitesurf - strandliv

Söndag i Hikkaduwa - besökte familjen Ternön från "Familjer på äventyr"

Hej hopp!
Vi tog en familjelördag i lördags kväll och åkte in till Colombo gför att äta middag. Vi alla var vansinngt sugna på sushi. Vi åkte till ett ställe som Sofia mer känner som  en nattklubb (Clique) som även har en restaurang under som är just specialiserade på sushi. Det är ett sådant ställe som man absolut inte hittar till om man inte känner till det. Inngången är på baksidan från en parkering..ehh...Men välidgt god mat! och vi var typ ensamma!! Mätta och belåtna åkte vi hem och gick i säng innan kl 22.00.
 

Restaurangen Coi..

Tonfisk och lax sashimi.. 
Englunds..

Kl 06.00 ringde samltligas mobiltelefoner och vi skulle ut på en liten dagsutflykt till Hikkaduwa nere på västkusten. Tåget var som vanligt försenat och denna gång med en timme. Om det är något vi har lärt oss i detta land så är det att inte stressa eller vara stressad, det är ingen ide! Ta ett djupt andetag och sätt dig ner. Suck!
Sofia satte sig i vanlig ordning på golvet i dörrenöppningen medan resten av familjen intog "salongen". Tåget går extremt långsamt, på vissa ställen kan man säkert springa snabbare, men kl 10.00 var vi nere på vår destination. Vi började med en vanlig enkel frukost på stället "mamas" vilket vi tyckte var passande :) Typ den långsammaste servicen..men vi hade ju inte bråttom.
 
Tågstationen i Mount Lavinia..

VIP platsen på tåget..;)

Mamma på Mamas 😉

Huvudsyftet med denna utflykt var faktiskt att besöka familjen Ternön från det populära tv-programmet "familjer på äventyr" som bor i Sri Lanka sen en tid tillbaka. Dom hyr ett hus nere i Hikkaduwa med sina 2 söta flickor som går i skolan nere i Galle. Dom håller för tillfället på att bygga ett hotell en bit från stranden. Supergulliga allihopa och kul att höra om deras resa och intryck av Sri Lanka. Det var skönt när det visade sig att det inte bara är vi som ibland sliter av oss håret av ren frustration av olika anledningar eller får aningens fler rynkor i ansiktet för att vi inte riiiiktigt förstår varandra. Det är inte lätt att jobba och ha att göra med människor från andra länder och kulturer och det behövs en stor portion tålamod och envishet för att få igenom projekt osv! Vi delade i alla fall många lika erfarenheter och upplevelser. Vi åt sedan en god lunch på stället Top Secret och badade! En lyckad eftermiddag!
 
Delar av familjen Ternö.. 


Vi sa hejdå och strosade vidare på stranden. Några öl och middag intogs innan vi beslutade för att det var dags att åka hem. Middagen var idag lite annorlunda då vi alltid brukar äta seafood när vi är längs kusten. Vi beställde lite olika "rotis" med olika fyllningar. Det är ett tunt bakat bröd (typ som en tortilla) som är fylld med det du vill, typ som kyckling och ost, grönsaker, korv eller svamp. En perfekt  middag och avslutning på dagen.
 

Funky the bar..

Mor och dotter .. 


Roti.. Mmmm

Efter vår hemresa fick vi ännu mer förståelse varför vi faktiskt håller på med turism i detta land och envisas med att det bästa sättet att ta sig runt är med egen bil och chaufför. Helvete! det var den värsta vansinnesturen vi någonsin varit på! Bussen var knökfull och vi fick till en början stå upp och hålla oss i taket! (föreställ er då om man har stora ryggsäckar eller väskor, det går helt enkelt inte). Bussen körde sedan i säkert 120 på de små vagarna till Colombo som är fulla av andra männiksor, tuc tucs, kor och hundar. Bussarna  beter sig verkligen som dom är kungarna på vägarna, inget kan stoppa dom what so ever! Vi skrattade mest och tycker samtidigt att det är rätt fachinerande. Tänk om bussarna i Sverige skulle köra på detta vis! Sätena är dessutom så små att dom är för stora för en person , men för små för 2 personer. Sofia satt med ena skinkan utanför sätet i 2,5 timme. Jätteskönt!
 

Vansinnesfärden hem.. Haha

Lite omtumlade ramlade vi av bussen i Mount Lavinia och var väldigt glada för att vara hemma igen. Superlyckad dag med massa fina vyer, nya trevliga möten och god mat!
 
Nu inväntar vi finbesök från Sverige. Imorgon kommer familjen Hemgren ( Rene och Anders) och på onsdag kommer lillebror och den länge efterlängtade sonen Pelle. Vi ska ut på lite äventyr innan helgen. Mer om detta senare...
Hej så länge!
Familjer på äventyr - Hikkaduwa - familjeliv - strandliv

Expedition Kitulgala

Hej Igen!
I söndags kväll hade vi familjeråd och konstaterade att det saknas lite action i vår tillvaro här i Sri Lanka och beslutade därmed att ändra på detta. Vi bad våra partners att boka hotell, vi ringde en chaufför och drog i måndags morse iväg på äventyr till den lilla regnskogsbyn Kitulgala. Kl 07.50 kom chauffören till vår stora förvåning inkörandes på vår uppfart. Hur ofta händer det lixom att någon i detta land kommer för tidigt? Typ aldrig hänt! Vi hade med oss varsin handväska vilket chauffören tyckte var lite märkligt, men men 08.00 var vi på ivag. Kitulgala ligger ca 3 timmar från Colombo rakt in i landet vid floden Kelani som faktiskt rinner ut i Colombo. Det tar inte 3 timmar att köra för att det är långt bort, utan för att vägarna slingrar sig mellan kor, tuc tucs och berg. Ingen risk att man som chaufför somnar på dessa vägar, men det gjorde resten av sällskapet kan jag säga. Vi var faktiskt i Kitulgala för 3 år sedan för att pröva deras rafting men har insett att stället har så mycket mer att erbjuda än så, och det måste vi som researrangör ha koll på. Vi åkte med inställningen att vi skulle göra så mycket vi kunde på ca 1,5 dag. Kl 11 var vi framme och checkad in. Vi kunde konstatera att inte mycket hade hänt med stället på dessa 3 år, och vi kan ju bara hoppas att inte så mycket har förändrats med oss heller hmm.. Hotellet heter Rafters Retreat och ligger praktiskt taget mitt i floden Kelanis forsande vatten. Man bor i små öppna trädyddor precis vid flodkanten vilket gör att det känns som att man nästan sover i floden. Om inte annat kan man tro det pga flodens brus som nästan blir öronbedövande. I och för sig bra då pappa Lasses snarkningar faktiskt överröstas, trot eller ej.  Hyddorna är väldigt spartanska med helt öppna väggar och med bara myggnät runt sängarna. Toaletten och duschen är också den under bar himmel. Vi tycker att detta basic boende ändå känns lyxigt på något vis då man på ett väldigt coolt sätt kommer så nära naturen, men som besökare ska man vara medveten till vilket typ av ställe man kommer. Har man förväntningar om lyx och bekvämlighet kommer man bli bittert besviken. Vi högg direkt in på lunchen som bestod av hemlagad rice and curry, sååå gott!! och självklart sköljdes det ner med några kalla. Restaurangen är även den helt öppen med endast tak. Det känns som att bo i en Indiana Jones film, och ägaren till stället ser faktiskt ut som Indiana Jones själv. 
I vår hydda.. 
Restaurangen..
lunch nr1

De flesta kommer till Kitulgala för white riverrafting, vilket bör prövas, men det finns som sagt så mycket mer att göra. Forspaddling är ett exempel som kan utföras vissa perioder när floden har bra fart. Mountainbikes kan även hyras att ta sig runt med.
 
Efter lunch påbörjades vårt första äventyr, Canyoning, vilket betyder att man mixar vandring i naturen med lite slides och hopp nerför vattenfall. Mamma Helena blev dödsförskräckt och vi fick försäkra oss ca 10 gr om att det fanns andra vägar att ta förutom att glida ner för vattenfall eller hoppa ner för farliga klippor.  Hon var skeptisk. Men med hjälmar och flytvästar på tog vi bilen och gav oss iväg. Efter en liten vandringsstrapats kom vi fram till själva floden och några klippavsatser som verkade till en början vara full av andra turister. Vi suckade högt och  svor tyst. Det visade sig inte alls vara stackars turister utan lokala killar som hade lite trevlig måndagsfest på klippan där vi senare skulle hoppa och glida på. Dom spelade trummor och drack arrac i fulla drag och tyckte dessutom det var jättekul när det kom några vita apor som med full säkerhetsutrustning skulle leka i vattenfallet där dom hade fest. Sofia var mindre glad när vi fick 20 halvnakna killar till publik som väääldigt intresserat studerade varje steg vi tog. Snacka om att bli uttittade. Det var bara att blunda och börja glida. Detta är säkert en ganska cool aktivitet om det finns tillräckligt med vatten i vattenfallet vilket i denna månad inte var fallet. Vattnet som rann var inte riktigt tillräckligt för att få något vidare glid. Vi hasade oss ner i allafall. Därefter fick vi göra några hopp från klippor som faktiskt var lite coolare! Vet inte hur högt det var, men några meter i allafall. Sista hoppet gjorde endast Sofia då vår guide sa att det var lite för lite vatten, men att det inte var någon fara, man skulle bara hålla upp benen ordentligt. Hon beordrade strängt pappa Lasse att snällt stanna på kanten och ta en bild istället. Vi vill inte ha några brutna ben eller tår. 
Så dödsförskräckt ser hon faktiskt inte ut ;) 
Arrac-festen...
 
Sliding...



Efter detta äventyr återvände vi till hotellet. Vi tog vår stackars chaufför på en liten eftermiddagssväng och försökte hitta en restaurang med fin utsikt över dalen och floden där vi kunde få något kallt att dricka, men detta har inte dessa srilankaner förstått, att vi skandinavier eller turister generellt, gillar utsiktsplatser med någon form av servering. Deras uteserveringar var lixom vänt mot vägen? Ehh? snacka om att inte ha fattat konceptet alls! Dom har lite att lära, men det är faktiskt rätt så charmigt.

Efter detta tog vi ett dopp och därefter åt vi en middag ( något lättare än lunchen) bestående av soppa, pol roti ( bröd gjort på kokos, mjöl och vatten) med lite olika tillbehör. Mycket gott! Jag tror vi gick ner till oss kl 21.00, vi har aldrig lagt oss så tidigt, men friluftslivet gör en faktiskt trött, och det finns inte mycket att sysselsätta sig med när mörkret faller på. Pappa tog en liten fisketur också! 


Solnedgång över Kelani..

Pol Roti.. Mums 

Fiskelyckan var inte direkt total.. Men men .. Pappa var lycklig ialla fall:) 

Morgonen efter hade vi bokat en fågelskådartur och därefter en Upsailing tur ( man klättar ,eller firar sig ner för vattenfall). Fågelskådarturen skulle vi inte göra för att vi är speciellt intresserade av fåglar ( skjut oss i huvudet typ) utan mest för att få en uppfattning av vad det innebär och vad våra gäster kan förvänta sig, vi har en del gäster som just har detta intresset. Vi trodde att vi skulle ge oss ut på en liten morgonprommenad i ett stilla tempo, sitta under lite buskar och vänta på att få se några sällsynta fågelarter. Detta var inte fallet! kl 06.15 började vi vår vansinnesvandring upp och ner för berg, det var nästan svårt att hålla vår guids tempo. Vi tror inte att detta var en vanlig tur som normalt görs med gäster, utan han visste att vi var där på reserach och ville antagligen visa oss allt vad han kunde och visste om området. Vi såg allt och lite till. Men vandringen var otroligt vacker med naturen och alla omgivningar. Vi gick uppför tomma vattenfall där det i vanliga fall forsar vatten, väldigt häftigt. Vi svalkade oss även i en liten sval vattenkälla på toppen. På tillbakavägen mötte vi en äldre dam som var på väg hem från "stan", hon hade 7 km att gå på huvudvägen som tydligen skulle leda henne hem (se bild)

Guiden verkade helt oberörd efter detta maraton medan vi totalt utmattade hade väldigt cravings för frukost och maaaaaat! Vi var ändå mer än nöjda med våra upplevelser! Detta kan vi helt klart rekommendera våra gäster. Det går även att campa i anslutning till ett av vattenfallen och få chans att se leoparder. Det får bli nästa gång!

Frukosten var helt fantastisk med omelett, korv, string hoppers, sambol, frukt, bröd och te.


Skolskjuts och vår taxi över floden..

Vår duktiga extremt hurtiga guide..

Soluppgång..

Hurtiga mamma..

Pappa Lasse gör sitt bästa för att fota fåglar..

..men fångade endast en ihoprullad tusenfoting på bild..



Ett i dagsläget torrt vattenfall.. 

Bad i poolen.. 
"huvudvägen " hem från stan.. . Hmm 

Frukosten.. 

När vi inte kunde äta mer gjorde vi oss redo för dagsaktivitet nr 2, Upsailing! Vi var väldigt tydliga med att vi bara ville åka själva jeepturen till vattenfallet för att få med lite bilder, men killarna packade med all säkerhetsutrustning i fall att....

Jeepturen dit tog ca 1,5 timme varje väg och körde genom ett  fantastiskt vackert landskap med höga berg,teplantage och grönskande natur, men på vägar som överhuvudtaget inte såg körbara ut. Vi var faccinerade att dom lyckades ta sig fram så smidigt som dom ändå gjorde, men inte konstigt att det tog tid. Väl framme stod vi vid kanten av ett 40m högt vattenfall. Som Sofia redan räknat ut hade pappa Lasse ändrat sig och självklart måste vi pröva detta! Mamma Helena tyckte det var mindre självklart att utmana ödet med en dödsklättring nerför ett dödsberg. Vi satte på oss all utrustning och såg på när dom band fast alla rep som skulle försäkra att inga olyckor inträffade. Mamma Helena fick vara fotograf och såg mindre glad ut när Sofia började sin vandring eller va man nu ska kalla det , nerför vattenfallet. Det var faltiskt jobbigt i armarna, kanske för att vi båda två krampaktigt höll fast i repet. Båda överlevde utan skador! Detta var båda överens om att det är en väldigt häftig grej att göra om man vill sätta lite spänning i tillvaron. Det tar en halv dag och kan lätt kombineras med andra aktiviteter. 


Mission impossible??

Utsikten var ialla fall otrolig.. 

Typ redo ..

Framme vid kanten av slutet.. Här skulle vi ner..

Second thoughts? 




Något säger oss att herr Englund inte var så bekväm?
Done! 

Efter denna dag var vi helt färdiga och nästan klara för sängen redan kl 16. Vi käkade en snabb lunch, pappa kastade några kast med fiskespöt innan vi styrde hem till Colombo. Vi kan även konstatera att detta är den perfekta destinationen för fiskaren! Det finns gott om fisk i floden och det enda man behöver är lina och krok. Lasse fiskade sin första gång då det faktiskt var mörkt , ett så kallat nattfiske då man fångar ål, precis nedanför hotellet. Annars är det bland annat en typ av laxfisk som fiskas på dagtid som hoppar uppströms för floderna, och det finns även många endemiska fiskar i området. Vi tror verkligen att Kitulgala kan bli värsta meckat för fiskälskaren! Det finns många fiskare i Sverige...
 
Vi är i gång att göra en kombo där vi kan kombinera fiske med diverse andra aktiviteter för att få ett rikitgt coolt paket i Kitulgala som kan passa en hel familj. Fågelskådaren kan kolla sina fåglar tidigt på morgonen medan fiskaren drar några fiskar medan den som vill sova och njuta av omgivningarna kan göra det. Kitulgala har något för alla beroende på intresse!
 

Väl hemma i lägenheten möts vi av ett strömavbrott som tydligen drabbat hela landet! Skitkul när vi var varma trötta och bara ville vila under fläkten. Allt var dött! Vi gick då ner till stranden och inväntade strömmen. Den kom tillbaka några timmar senare som TUR var annars hade vi omöjligt kunnat sova. Denna månad är den varmaste månaden i Sri Lanka pga av den höga luftfuktigheten.

 Nu laddar vi inför nästa vecka med besök av vår minsta familjemedlem och vänner. Pelle är efterlängtad! :D Kaviar och myggmedel! 


 
Camping - Djungel - Forspaddling - Fågelskådning - Hiking - Kitulgala - Resor - Sri Lanka - Travelresearch - Upsailing - canyoning - fiske - rafting
2